Litet sommarlov

Det är konstigt nu för tiden, det är varmare ute än inne?

Jag har det så skönt på min altan! Innan jag kom hit var det fullt med sand mellan stenarna, men det har jag fixat till. Visst blir det mycket mer intressant så här?

Vad härligt det är att ligga så här och mysa i solen!

Men jag kan ju inte låta bli att fundera på hur jag ska hitta en öppning här? Två gånger jag lyckats, men nu verkar det kört. Hindrar mig förstås inte från att fortsätta prova. Möjligheter kan öppna sig när man minst anar det!

Som vanligt så här på fredagen vill jag önska er en riktigt skön sommarhelg! Nu när vi kommer in i juli vet jag att de flesta inte har så mycket tid att läsa bloggar, så nån månad eller så framåt kommer jag jama här mer sporadiskt. Det blir när det hänt något jag vill berätta. Däremellan tänker jag ha litet sommarlov på min altan.

Visst?

Visst sa du att det är en kattkorg?

Jag hittade en korg på matbordet. Som allt ovanligt måste den förstås genast inspekteras. Helt okej att ligga i. Men den blev ännu bättre senare på kvällen, full med tvätt som husse hämtat utifrån. Vilka dofter! Absolut underbart att lägga sig ovanpå allt och gosa! Mer sånt, tack!

Men vad nu?

Men vad nu??? Vad har hänt?

Här är alldeles tomt? Det hemska, alldeles för stora åbäket till blomma som stod här är borta!

Härligt! Man kan sträcka ut sig...

...och äntligen har jag fullt svängrum när jag ska kontrollera gästerna i Restaurang Pipiga Pilfinken. Hoppas jättebusken som stod där förut är borta läääänge. Helst för alltid!

Midsommar!!

Jag vet inte så noga vad det är vi ska fira, det som kallas midsommar? Men ett vet jag, att jag verkligen gillar att det är varmt dygnet runt! Det är värt att fira! Jag har det ju så bra, att jag har en altan att vara ute på hela nätterna, och det utnyttjar jag. Altanen har stora fönster mot vardagsrummet, och så länge som det lyser där inne kan jag bedriva en intensiv och framgångsrik jakt på allt möjligt som flyger omkring där. Jag älskar jakt!!

På fredag ska det bli någon slags fest här. För människorna, alltså. För min del gäller nog vila i sängkammaren. Det brukar vara så när ytterdörrarna ska stå öppna. Men inte gör det mig nåt, jag är rätt nöjd med att ha det så. Är inte så förtjust i en massa spring. Huvudsaken att sånt hålls på dagtid, då jag ändå är ganska trött efter allt nattarbete. Och när det är dags för mig att påbörja nästa skift är mitt hus gästtomt, lugnt och behagligt igen. 

Och så vill jag redan nu önska alla en riktigt, riktigt skön midsommarhelg!

Så retligt

Katten också, så retligt...

Matte har en mojäng hon kör omkring med här. Jag älskar att sitta på den och åka med, lika mycket som jag avskyr de hemska hjulen som anfaller mig stup i kvarten. Uppe på sittbrädan finns två gropar. Där ligger det ganska ofta en godisbit, eller två? Konstigt, men trevligt.

Det som hände här på bilden var att jag lyckligt noterat förekomsten av en godisbit i gropen, men precis när jag skulle få in den i munnen smet den! Och försvann långt in under skåpet! Jag försökte verkligen platta till mig så mycket det gick, men inte nådde jag fram. Så retligt!

Tur det finns fler bitar i påsen som matte "gömt" i skrivbordslådan.

Altan-nytt!

Matte flyttade ut klöstunnan på min altan!

Jag har inte brytt mig om den där inne, men här blev den ju jättespännande!

Riktigt bra, faktiskt! Kan nog bli till användning som spaningsplats. Ska visst bli fint spanarväder i helgen, får testa om jag trivs med den då.

Önskar er en skön sommarhelg!

Det är nåt lurt

Det är nåt lurt...

Har ni också noterat ljuvliga dofter, som vid närmare kontroll visat sig bara luras? Det har jag gjort, många gånger. Matte ställer fram något på bänken i köket, och jag känner förstås direkt att det är något ätbart. Oftast säger då matte att "du tycker ändå inte om det, Lisa". Givetvis tror jag inte ett ögonblick på henne, jag känner ju doften! Men det väldigt underliga är att de gånger hon gett mig en bit av provsmaka, får jag framför mig en bit som i lukt inte har nån likhet med den jag känner från bänken!  

Vad händer med maten mellan bänken och golvet, det undrar jag!!!

Vad menas?

Hur ska det här gå?

Vilken måndag! Husse har övergivit mig! I morse sa han hej då och förmanade mig att hjälpa matte att passa huset. En rätt onödig uppmaning, för vem har ständig vaktjour här, om inte jag? Nä, mitt stora problem är vem jag nu ska rapportera till att jag kommit in från altanen? Till matte? Men det är ju inte riktigt samma sak?? I min regelbok står klart och tydligt att avrapportering ska först ske till husse!  Dessutom undrar jag hur han ska kunna klara sig utan alla min uppmuntrande jam så fort jag ser honom? Hela veckan?? 

Annars har jag haft en riktigt skön helg. Bara husse, matte och jag. Inga korta människor att akta sig för. Jag kan tycka att det är litet onödigt att de annars ska komma hit varenda lördag. Men jag accepterar att det är så, och försöker hålla en låg profil. Det är inte lätt alla gånger, kan jag jama!

Nu ligger en husse-tom vecka framför mig. Fast tänk på honom...en vecka utan mig?! Ingen som biter honom i tårna på nätterna? Han pratar något om att det ska bli lugnt och skönt och sova gott? Vad menar han med det??? 

 

Men jag är kvar!

Men nu har du mig, matte!

Igår kom mina lördagsgäster fast det var torsdag? Inte för att jag bryr mig om dagar, men det var ändå litet konstigt. Tyvärr var det inte mig de kom för att hälsa på den här gången, inte bara i alla fall. De skulle sätta ner min företassare Gustav i jorden. Hur det gick till kan ni läsa här.
(Går också att som vanligt gå in via Gustavs blogg, välj "epilog" i övre vänstra hörnet)

Jag kan ju inte jama annat än att jag är väldigt nöjd med att vara ensam katt här nu. Att ha en annan katt i mitt hus gjorde mig orolig. Då fick jag mat som skulle lugna mig. Inte längre. Nu får jag av någon obegriplig anledning "mat för katter som vill äta litet för mycket"?? Det kan man väl inte? Man måste väl bli mätt? 

Nu önskar jag alla en härlig sommarhelg, förhoppningsvis litet mer lagom varm än de senaste dagarna.  Till och med jag blev litet slö i hettan. Ha det så skönt!

Läste att Hjulia inte kan läsa Gustavs blogg, så om fler får det problemet lägger jag in epilogen här också:

EN STRÅLANDE VACKER DAG KOM HAN I JORDEN
 
Idag, på dagen han skulle fyllt 20 år, satte vi ner Gustavs urna under hans älskade hasselbuske. Själva nedsättningen gjordes av vårt barnbarn, i bloggen omnämnd som "favorit-minisen". Det var en ömsesidig kärlek med de två. Ovanpå graven ligger nu en katt som verkligen påminner om Gustav, och i den position som han oftast intog. Vila nu i frid, Gustav, den finaste katt man kan tänka sig.

Försök inte inbilla mig

Sextusenniohundranittioåtta...

Människor har en mycket skev tidsuppfattning har jag noterat? Jag kan ge ett exempel. När bilden här ovanför togs hade husse precis försvunnit ut genom dörren. Matte påstod att husse skulle gå ut med soporna och bli borta bara en jättekort stund. Under tiden som denna "jättekorta stund" pågick, hann jag med sisådär sjutusen träningskrafs mot dörren, samtidigt som jag jamade min besvikelse över att husse lämnat mig.

Jag vet minsann vad en jättekort stund innebär! Det är det pyttelilla ögonblick jag får på morgonen i mattes knä, innan hon säger att hon bara måste resa på sig. 

Som tur var återvände husse faktiskt till slut. Men försök inte inbilla mig att det handlade om endast några minuter!!

 

Men nästa gång

Hmm, fönstret är öppet! Jag kan sticka ner tassen...

Men hur tar man sig ut? Och varför ska det vara så trångt här??

Näpp, ingen öppning där uppe heller...

Ibland måste man bara svälja förtreten. Men nästa gång fönstret står öppet kommer jag säkert på nåt?!