Men nästa gång

Hmm, fönstret är öppet! Jag kan sticka ner tassen...

Men hur tar man sig ut? Och varför ska det vara så trångt här??

Näpp, ingen öppning där uppe heller...

Ibland måste man bara svälja förtreten. Men nästa gång fönstret står öppet kommer jag säkert på nåt?!

Fönstertankar

När jag flyttade hit bodde det en annan katt här. Jag förstod aldrig riktigt hans roll här i huset? Matte menade att han bott här i jättemånga år, att han faktiskt var här först. Med nån slags undermening att jag skulle underordna mig och överlåta chefskapet till honom?! Självklart helt uteslutet!

Jo, där ute fick han bestämma precis vad han ville. Och han var ute mycket. Men var det dåligt väder brukade han ofta sitta i det här fönstret och titta. Mitt favoritfönster är det mot restaurangen med de bevingade gästerna. Där satt aldrig den gamle katten, kanske för att han kunde tassa in på restaurangen och mingla med gästerna? Hur som helst, det är ganska mysigt att sitta här och spana också. Jag är rätt nöjd med den frihet jag har nu. Behöver fila litet på min uppfostringstaktik när det gäller husse och matte, men de lär sig nog. 

Det är sånt man kan fundera på när man sitter i fönstret och spanar.