Det är sen kväll, den tiden när jag börjar piggna till, och det känns spännande att vara på andra ställen än de gamla vanliga. För ganska länge sedan, när jag nyss kommit hit som liten unge, nöjde jag mig inte med den här hyllan, även om den är ganska högt upp. Då ville jag helst upp i takhöjd, och kunde lätt balansera uppe på dörrar och gardinstänger. Med min femårsdag bara månader bort har jag slutat med sånt. Känns nog äventyrligt att hoppa in i det här utrymmet och titta ner på matte och husse.
Min tid som unge lärde i alla fall mina människor att en katt behöver gott om städade platser att vara på. Bort med alla onödiga pinaler, alltså! Av någon anledning har några saker lämnats kvar där jag sitter, men jag har godkänt det, åtminstone just nu. Till en katts privilegier hör rätten att när som helst utfärda nya förhållningsregler till sina inneboende. Till exempel kan jag beordra flyttning av en blomkruka, trots att den fått stå där hittills. Upptäcker jag att den stör puttar jag förstås ner den på golvet! Som chef ska man vara rak och tydlig. Det har varit mitt motto från dag ett i mitt hus.
