De fick väl svar?

 

Jag låg och och slappade i min säng, människorna drack kaffe och tittade på teve. För det mesta brukar det de ser på vara ointressant, men helt plötsligt upptäckte jag något riktigt spännande och skyndade mig att hoppa upp framför teven för att kolla närmare! Matte och husse blev litet förvånade, för jag brukar inte vara särskilt intresserad av hus? Men kanske var det så att just de här husen väckte gamla minnen hos mig? För programmet hade spelats in i södra Spanien, där jag bodde som liten unge!

Nu har det ju gått lång tid, fyra och ett halvt år, sedan jag gömde mig i en bil och senare fick lift hit, till mitt hus. Mina människor undrade om jag verkligen kunde ha några minnen därifrån? Vilken fråga! Jag satt där och tittade mycket noggrant så länge som husen var i bild. Det var väl svar nog??

 
 

Mitt motto

 

Det är sen kväll, den tiden när jag börjar piggna till, och det känns spännande att vara på andra ställen än de gamla vanliga. För ganska länge sedan, när jag nyss kommit hit som liten unge, nöjde jag mig inte med den här hyllan, även om den är ganska högt upp. Då ville jag helst upp i takhöjd, och kunde lätt balansera uppe på dörrar och gardinstänger. Med min femårsdag bara månader bort har jag slutat med sånt. Känns nog äventyrligt att hoppa in i det här utrymmet och titta ner på matte och husse. 

Min tid som unge lärde i alla fall mina människor att en katt behöver gott om städade platser att vara på. Bort med alla onödiga pinaler, alltså! Av någon anledning har några saker lämnats kvar där jag sitter, men jag har godkänt det, åtminstone just nu. Till en katts privilegier hör rätten att när som helst utfärda nya förhållningsregler till sina inneboende. Till exempel kan jag beordra flyttning av en blomkruka, trots att den fått stå där hittills. Upptäcker jag att den stör puttar jag förstås ner den på golvet! Som chef ska man vara rak och tydlig. Det har varit mitt motto från dag ett i mitt hus.

Mitt i natten

 

Mitt i natten upptäckte jag att ena hyllan i skåpet var på tok för belamrad. Här behövdes rensas! Eftersom tanke och handling är ett hos mig tog jag genast itu med arbetet. Det måste påpekas att människorna inte gjort något för att underlätta mitt arbete. Ni ser ju vilken ynka liten springa jag hade till förfogande? Och allt låg på tredje hyllan nerifrån! Kunde inte hjälpas att det lät en del när jag höll på, och matte undrade vad jag gjorde? Hörde att hon ropade på mig, men jag lät mig förstås inte störas i mitt arbete!

När det blivit ljust kunde jag stolt visa upp resultatet av mina mödor. Nu är det upp till dem att hålla bättre ordning i fortsättningen!

Visst blev det fint där inne, matte?? Massor med mera plats!

 

Nu var det dags

 

Dags att inta vintersängen igen...

 Till skillnad från mina människor har jag mina principer när det gäller sovplatser. De använder samma sängar alla dagar året om? Inte jag. När det börjar bli mörkare och mörkare ute slutar jag använda sommarsängen.  Ja, faktiskt har jag bara en enda sådan här inne, för när det är varmt ute sover jag gärna på altanen. Sedan några veckor tillbaka sover jag i någon av mina tre vintersängar igen. Det är ett halvår sen sist. 

Jag började litet försiktigt den nya perioden med min rätt stora säng som är placerad i soffan. Har nog sett att matte försökt på olika sätt lägga filten tillrätta för mig där under lång tid, men man kan väl inte ligga i en vintersäng på sommaren?? Nä, just det! Den senaste veckan har jag börjat sova i sängen högst upp på klösträdet igen. Har varit där och nosat litet då och då tidigare, men nu var tiden inne, det var dags. 

Synd att människorna inte förstår tjusningen i det här. Vad är väl att ställa om en klocka mot att byta till vintersäng?