Den här klöstunnan har flyttats runt i mitt hus. När den gamle katten levde, stod den alltid i vardagsrummet framför braskaminen, för han tyckte om att ligga där mysa. Sen han försvann har tunnan fört en ambulerande tillvaro. Jag har inte riktigt förstått vitsen med den förrän på senare tid? Vem behöver en klöstunna, tänkte jag? I vardagsrummet har jag hittat en egen, mycket bättre klösmöbel, nämligen en fåtölj. Tyvärr finns inte så mycket kvar av ytskiktet på den längre, men än så länge duger den.
Att ha tunnan i sängkammaren var totalt värdelöst, jag nonchalerade den helt. Nästa anhalt var bredvid mitt klösträd. Där var den någorlunda okej, fast då tyckte människorna att det blev litet trångt. Till slut (?) har den hamnat här ute på min altan, och det är absolut bäst hittills! Har börjat krypa in i den, och som här, slappa en stund högst upp. Men när det blir kallare ska jag nog beställa nåt värmande att ligga på där uppe. Fast det hoppas jag dröjer, lääänge!
Önskar er en härlig sensommarhelg, utan alltför mycket regn!
