Nu var det dags

 

Dags att inta vintersängen igen...

 Till skillnad från mina människor har jag mina principer när det gäller sovplatser. De använder samma sängar alla dagar året om? Inte jag. När det börjar bli mörkare och mörkare ute slutar jag använda sommarsängen.  Ja, faktiskt har jag bara en enda sådan här inne, för när det är varmt ute sover jag gärna på altanen. Sedan några veckor tillbaka sover jag i någon av mina tre vintersängar igen. Det är ett halvår sen sist. 

Jag började litet försiktigt den nya perioden med min rätt stora säng som är placerad i soffan. Har nog sett att matte försökt på olika sätt lägga filten tillrätta för mig där under lång tid, men man kan väl inte ligga i en vintersäng på sommaren?? Nä, just det! Den senaste veckan har jag börjat sova i sängen högst upp på klösträdet igen. Har varit där och nosat litet då och då tidigare, men nu var tiden inne, det var dags. 

Synd att människorna inte förstår tjusningen i det här. Vad är väl att ställa om en klocka mot att byta till vintersäng? 

 

Går det?

Går det att ställa fram något nytt utan att det upptäcks och undersöks av husets katt? Jag tror inte det.  Och det behöver inte vara något rätt stort och rejält, som en tömd lingonburk, det kan vara en liten smula som ramlat ner på golvet. Minsta lilla avvikelse noteras ögonblickligen. 
Att min tomma matskål står i vasken och blötläggs en stund är helt normalt. Alltså inte värt någon kontroll. Den brukar stå där en stund varje dag. 
Jag brukar alltid lämna litet av soppan jag får till kvällsmat. Inte själva spadet, det är ju det bästa, men ibland har de glömt göra småbitar av köttet?! Det gillar jag inte! För min del hade jag uppskattat att få bara soppan, utan tjafs i. 

Och så blir det helg igen, den sista i oktober. Dessutom ska vi få sova en timme längre, påstås det, men sånt larv bryr en katt sig förstås inte om! Tänk, att låta en klocka besluta om så viktiga saker? Det är väl kroppen som bestämmer det? Ha det så skönt i alla fall!