Vår katt Lisa, född på spanska solkusten, men som liftade hit med en svensk familj. Kom till oss som helt liten unge, men hon var ändå från början fullt på det klara med att hennes livsuppgift var att regera över, och uppfostra oss människor, och den katt som tidigare fanns i familjen. I den här bloggen får Lisa berätta om hur hennes arbete fortskrider, och hennes liv här, som hon ser det.
Leta i den här bloggen
fredag 6 september 2019
En ambulerande historia
Den här klöstunnan har flyttats runt i mitt hus. När den gamle katten levde, stod den alltid i vardagsrummet framför braskaminen, för han tyckte om att ligga där mysa. Sen han försvann har tunnan fört en ambulerande tillvaro. Jag har inte riktigt förstått vitsen med den förrän på senare tid? Vem behöver en klöstunna, tänkte jag? I vardagsrummet har jag hittat en egen, mycket bättre klösmöbel, nämligen en fåtölj. Tyvärr finns inte så mycket kvar av ytskiktet på den längre, men än så länge duger den.
Att ha tunnan i sängkammaren var totalt värdelöst, jag nonchalerade den helt. Nästa anhalt var bredvid mitt klösträd. Där var den någorlunda okej, fast då tyckte människorna att det blev litet trångt. Till slut (?) har den hamnat här ute på min altan, och det är absolut bäst hittills! Har börjat krypa in i den, och som här, slappa en stund högst upp. Men när det blir kallare ska jag nog beställa nåt värmande att ligga på där uppe. Fast det hoppas jag dröjer, lääänge!
Önskar er en härlig sensommarhelg, utan alltför mycket regn!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tunnan ser ju väldigt bekväm ut. Bra att du har den att tillgå. Ibland måste man flytta på saker många gånger innan de hamnar på rätt plats. Hoppas också att det dröjer läääänge innan man behöver extra värme.
SvaraRaderaRiktigt bekväm, faktiskt! Dessutom med Pipiga Pilfinken rätt i blickfånget. Tänk att min fina altan kunde bli ännu bättre?!
SvaraRadera