Så var det dags för fågelskådning igen. Det kan gå långa tider när jag är fullt nöjd med att beskåda alla gästerna på restaurang Pipiga Pilfinken. Tyvärr ligger restaurangen, enligt min mening, ett antal tasslängder för långt bort. Alldeles för sällan är det någon gäst som kommer för att besöka mig? Så visst är det trevligt att för omväxlings skull ha godbitarna såhär inom räckhåll.
Men jag har förstått att det är något lurt med det hela? Och jag får mina farhågor besannade varje gång jag försöker lägga tassen på någon av dem! Efter några försök brukar jag tröttna. Det går litet min ära förnär att utsättas för detta bedrägeriförsök. Även om det faktiskt är kul att titta på alla som landar och lyfter där. Så jag låter mig luras. Åtminstone en liten stund.
Det där är ganska märkligt. Antar att de låter också? JAg tycker inte det är juste att nån ska luras så där. Tror du har ett gigantiskt jobb framför dig att lösa problemet - om du inte väljer att fortsätt låta dig luras alltså. Det kan var rätt bekvämt ibland...
SvaraRaderaJo visst låter de! Mycket, dessutom. Känner mig väldigt kluven till hur jag ska tackla det här konstiga. Mest irriterande är nog att jag inte ens får chansen att försöka krafsa bort dem från rutan!
RaderaVi har ofta besök av fjädervippor på uteplatsen, men husse vägrar låta oss springa ut för att hälsa. Han påstår att han inte litar på oss. *fnys*
SvaraRaderaDet är exakt samma här, om det händelsevis skulle råka flyga in nån på min altan, och jag har oturen att vara inne. Då LÅSES kattluckan! Människorna är helt enkelt inte kloka!
Radera